Varför jag fick panik för att jag drömde att jag var gravid.
Inte för att det är någon som har frågat om det, men det kändes ändå som att jag borde skriva det, haha!
Grejen är den att jag är rädd för att bli gravid, på riktigt rädd. Jag ser på program som 16 and pregnant, Unga Mödrar och så läser jag en blogg om en fjortonåring som är gravid, och jag blir rädd och börjar tänka. För tänk om jag skulle bli gravid nu, när jag är sexton (snart sjutton, hihihi). Det skulle bli katastrof! Jag har inte gått klart gymnasiet, jag har ingen egen inkomst (även om jag ska ta mig själv i örat snart och söka jobb!) och jag har inte gjort saker som jag vill göra! Jag vill testa hur det är att vara full en gång, jag vill gå på festival och vara med kompisar i en vecka, jag vill göra galna saker, jag vill pierca mig och tatuera mig (det kan man visserligen göra när man har barn också, men..), jag vill vara vaken halva nätterna och göra ingenting. Jag kan verkligen inte ta hand om ett barn, NU! Sen är jag också galet rädd för att förstöra min kropp, tänk liksom hur mycket magen växer?! Allt går sönder, huden, musklerna flyttar på sig hit och dit och allt, herregud. Sen att jag riktigt äcklas av tanken på att något bor inuti min är också orsaken, jag tänker på barn som parasiter... I alla fall när de är inuti kroppen, usch, som en binnikemask typ, fräscht. Om jag ska vara helt ärlig så har jag nog hellre en binnikemask än ett barn i min kropp.
Grejen är den att jag är rädd för att bli gravid, på riktigt rädd. Jag ser på program som 16 and pregnant, Unga Mödrar och så läser jag en blogg om en fjortonåring som är gravid, och jag blir rädd och börjar tänka. För tänk om jag skulle bli gravid nu, när jag är sexton (snart sjutton, hihihi). Det skulle bli katastrof! Jag har inte gått klart gymnasiet, jag har ingen egen inkomst (även om jag ska ta mig själv i örat snart och söka jobb!) och jag har inte gjort saker som jag vill göra! Jag vill testa hur det är att vara full en gång, jag vill gå på festival och vara med kompisar i en vecka, jag vill göra galna saker, jag vill pierca mig och tatuera mig (det kan man visserligen göra när man har barn också, men..), jag vill vara vaken halva nätterna och göra ingenting. Jag kan verkligen inte ta hand om ett barn, NU! Sen är jag också galet rädd för att förstöra min kropp, tänk liksom hur mycket magen växer?! Allt går sönder, huden, musklerna flyttar på sig hit och dit och allt, herregud. Sen att jag riktigt äcklas av tanken på att något bor inuti min är också orsaken, jag tänker på barn som parasiter... I alla fall när de är inuti kroppen, usch, som en binnikemask typ, fräscht. Om jag ska vara helt ärlig så har jag nog hellre en binnikemask än ett barn i min kropp.
Jag säger bara:
Tacka gud för p-piller, eller oj, jag menar forskare och mänskligheten för p-piller! Och de ska ju skydda till 99,5%! Så säger jag också, om jag skulle bli gravid innan jag är "klar" med livet, då är det abort som gäller!
Sedan är det lite små knasigt med mig, för samtidigt som jag är rädd för att bli gravid, så är jag rädd för att vara steril... Fan vad knasigt. Dock är jag 100% säker på att jag INTE är en hybrid, så jag bör vara fertil. Men man vet ju aldrig.
Tacka gud för p-piller, eller oj, jag menar forskare och mänskligheten för p-piller! Och de ska ju skydda till 99,5%! Så säger jag också, om jag skulle bli gravid innan jag är "klar" med livet, då är det abort som gäller!
Sedan är det lite små knasigt med mig, för samtidigt som jag är rädd för att bli gravid, så är jag rädd för att vara steril... Fan vad knasigt. Dock är jag 100% säker på att jag INTE är en hybrid, så jag bör vara fertil. Men man vet ju aldrig.
Dock beundrar jag dessa unga människor som orkar ta hand om en skrikande bajsmaskin. Nu vet ni vad jag tycker om barn, de skrämmer mig.
Egentligen kanske det här inlägget hör hemma i min andra blogg... Louiii.blogg.se!
Kommentarer
Trackback
